Asteroidbältet

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Bild av asteroidbältet som kretsar mellan Mars och Jupiter.

Asteroidbältet, numera även kallat huvudasteroidbältet eller huvudbältet, för att skilja det från Kuiperbältet vars existens upptäcktes 1992, är det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen och som befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter. År 2001 var 60 000 asteroider med relativt väl bestämda banor kända.

De fyra största asteroiderna heter Ceres, Pallas, Juno och Vesta. Dessa upptäcktes mellan 1801 och 1807, och räknades fram till cirka 1855 som planeter innan man i stället började kalla dem småplaneter.[1] Ceres räknas sedan den 24 augusti 2006 som en dvärgplanet.[2]

Uppkomsten

Förut trodde man att asteroidbältet var resterna efter en planet eller måne som hade kolliderat eller krossats. Den uppfattningen har de flesta inte längre[källa behövs], för om man lägger ihop alla asteroiders massor blir diametern på ”klumpen” väldigt liten i förhållande till en vanlig planet.

Man tror numera att asteroiderna och stenarna är byggmaterial som blivit över. Orsaken är att när solsystemet bildades så låg all materia som en skiva för att sedan "klumpa ihop sig". Klumparna blev senare planeter, men asteroidbältet drogs mellan solens och Jupiters dragningskraft, vilket gjorde att klumparna inte blev planeter.

Utforskning

Den första sond som besökt asteroidbältet var Pioneer 10. Detta skedde den 16 juli 1972. På den tiden fanns det en oro över att alla föremål i bältet skulle skada farkoster som passerade området. Sedan dess har asteroidbältet passerats av Pioneer 11, Voyager 1 och Voyager 2, Galileo, Cassini-Huygens, NEAR Shoemaker, Ulysses och New Horizons utan några problem. Då asteroiderna ligger mycket glest inom bältregionen är oddsen att en rymdsond skulle träffa någon av dem mindre än en på miljonen.

Bara NEAR- och Hayabusasonderna har varit utskickade specifikt för att studera asteroider, dessa asteroider ligger dock förhållandevis nära jorden. Sonden Dawn skickades ut för att studera Ceres i huvudbältet och på vägen dit även Vesta.

Extrasolära bälten

Man har även upptäckt cirkumstellära skivor runt andra solar i universum.

Stjärna Avstånd
(ljusår)
Bana
(AU)
Epsilon Eridani 10,5 35–75
Vega 25 86–200
AU Microscopii 33 210
HD 69830 41 <1
55 Cancri 41 27–50
HD 139664 57 60–109
HD 53143 60 ?
Beta Pictoris 63 25–550
Zeta Leporis 70 2,5–12,2
HD 107146 88 130
Fomalhaut 133 25
HD 12039 137 5
HR 4796 A 220 200
HD 141569 320 400
HD 113766 430 0,35–5,8

Se även

Källor

Fotnoter

  1. ^ Jacob Wennbom (25 april 2007). ”Så var de bara åtta”. Uppsala universitet. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:213485/FULLTEXT01.pdf. Läst 18 mars 2016. 
  2. ^ Malin Sandström (24 augusti 2006). ”Pluto inte längre en planet”. Dagens nyheter. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/pluto-inte-langre-en-planet/. Läst 18 mars 2016. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Asteroidbältet.
    Bilder & media
  • UU – Asteroidbältet
  • UU – Färre asteroider mellan Mars och Jupiter
v  r
Solsystemet
SolenMerkuriusVenusMånenJordenMarsPhobos och DeimosCeresAsteroidbältetJupiterJupiters naturliga satelliterJupiters ringarSaturnusSaturnus naturliga satelliterSaturnus ringarUranusUranus naturliga satelliterUranus ringarNeptunusNeptunus naturliga satelliterNeptunus ringarPlutoPlutos naturliga satelliterHaumeaHaumeas naturliga satelliterMakemakeKuiperbältetErisDysnomiaScattered discHills molnOorts kometmoln
Solen

Heliosfären
Merkurius · Venus · Jorden · Mars · Jupiter · Saturnus · Uranus · Neptunus
Noterbara småplaneter
Ceres · Vesta · Gaspra · Ida · Apophis · Kalliope
Ceres · Pluto · Haumea · Makemake · Eris
Jordens · Mars · Jupiters · Saturnus · Uranus · Neptunus · Plutos · Haumeas  · Eris
Små
solsystemsobjekt
Grupper och familjer
2002 UX25 · Varuna · Albion · 2002 TX300 · Quaoar · Huya · 2002 AW197 · Arrokoth
2002 TC302 · 2004 XR190 · Sedna
Solsystemets upptäckt och utforskning
Auktoritetsdata
LCCN: sh2012000460