Carl Yngve Sahlin
Carl Yngve Sahlin | |
Carl Yngve Sahlin porträtterad av uppsalafotografen Henri Osti. | |
Född | 4 mars 1824[1][2] Fröskogs församling[1][2], Sverige |
---|---|
Död | 29 maj 1917[1][3] (93 år) Fornåsa församling[1][3], Sverige |
Begravd | Uppsala gamla kyrkogård[4] kartor |
Medborgare i | Sverige[5] |
Utbildad vid | Uppsala universitet |
Sysselsättning | Filosof[5] |
Befattning | |
Rektor | |
Arbetsgivare | Lunds universitet Uppsala universitet |
Maka | Maria Amalia Nordenfelt[1][6] |
Barn | Mauritz Sahlin (f. 1860) Enar Sahlin (f. 1862)[7] |
Föräldrar | Mauritz Reinhold Sahlin[1] |
Släktingar | Christoffer Sahlin (syskon) |
Redigera Wikidata |
Carl Yngve Sahlin, född den 4 mars 1824 i Fröskogs socken i Älvsborgs län, död den 29 maj 1917 i Stockholm. var en svensk filosof. Han var far till generaldirektör Mauritz Reinhold Sahlin och farfars farfar till tidigare prorektorn för Uppsala universitet, professor Kerstin Sahlin.
Biografi
Sahlin började studera i Uppsala 1841, promoverades där 1851 till filosofie magister. Han förordnades till docent i teoretisk filosofi 1853 och utnämndes till adjunkt i teoretisk och praktisk filosofi vid Lunds universitet 1856, samt förestod (som tillförordnad) professuren i teoretisk filosofi 1859-1862. Sistnämnda år befordrades Sahlin till ordinarie professor i samma ämne i Lund. 1864 lämnade han Lund såsom utnämnd professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, en lärostol han beklädde till 1894, då han bosatte sig i Stockholm. 1873-1874 var Sahlin ledamot i kommittén för utarbetande av förslag till ändringar i vissa delar av universitetens statuter och 1888-1889 ordförande i kommittén angående undervisningsexamen och studieväsendet inom filosofiska fakulteterna.
I sin ungdom, närmare bestämt i ett par omgångar på 1850-talet, var Sahlin uppsalastudenternas ordförande. Han har senare intagit en ledande ställning bland de akademiska lärarna och var universitetets i Uppsala rektor 1876-1889, varunder bland andra för universitetet det nya universitetshuset tillkom. Sahlin var inspektor vid Kalmar nation vid Lunds universitet 1862-1864.
Sahlin var en av Christopher Jacob Boströms lärjungar och den förnämsta utvecklaren av dennes system. "Hans skrifter är hållna i en något hård vetenskaplig stil och utmärker sig för stor logisk skärpa i distinktionerna, med strängt fasthållande av de i varje fall använda synpunkterna."
Sahlin var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (1901) och Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala (1889), hedersledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala (1886) och 1893 juris hedersdoktor.[8] Vid 1883 års kyrkomöte var Sahlin lekmannaombud för Karlstads stift.
Bibliografi
Utom disputationer har Sahlin utgivit bl.a. följande skrifter:
- Recension öfver Om rättigheten att kritisera Hegelska filosofien. I tidningen Torgny N:o 29, 30, 1845.
- Anmälan af Boströms satser om lag och lagstiftning. I Studentbladet N:o 15, 1846.
- Recension öfver C. E. Fahlcrantz Om C. J. L. Almqvist. I Studentbladet N:o 20, 21, 1846.
- Har Hegel öfvervunnit dualismen?, 1851, 53.
- Om vilkoren för möjligheten af praktisk philosophi. Upsala. 1855. Libris 3024108. https://runeberg.org/cysprphil/
- Om grundmotsatsen i världen, 1856.
- Hvilket läroämne bör vara lärdomsskolans hufvudämne?, I Väktaren N:o 35, 36, 1856.
- Om grundmotsatsen i världen. I Nord. Univ. Tidskr, 1856. .
- Om det akademiska disputationsväsendet, med särskildt afseende på Uppsala universitet, I Nord. Univ. Tidskr. för 1856, h. 4, 1857.
- Om motsatsen mellan subjekt och objekt, I Nord. Univ. Tidskr, 1858.
- Anmälan af Geijers föreläsningar öfver människans historia, I Nord. Univ. Tidskr. för 1857 h. 4, 1858.
- Minnesteckning II öfver Kristian Claëson I Skr. af Claëson, 1860.
- Karakteristik af Kristian Claessons vetenskapliga ståndpunkt och riktning, 1860.
- Christopher Jacob Boström, I Upsala-Posten N:o 26, 27, 1866. I ny uppl. af förf. genomsedd, Smärre skrifter utgifna af Boströmsförbundet, N:o IV, 1909.
- Naturens förbannelse af Wikner, Recension, I Sv. Litteratur-Tidskr. utg. af Nyblom, 1867.
- Om grundformerna i etiken, I Ups. Univ. Årsskrift, 1869.
- Är den Boströmska filosofien eklektisk?, I Svensk Tidskr. utg. af Forssell, 1870.
- Svensk filosofi, I Svensk Tidskr. utg. af Forssell, 1873.
- Naturfilosofi och empirisk naturvetenskap, I Sv. Tidskr. utg. af Forssell, 1874.
- Om det stoiska högmodet, I Upsala Univ. Årsskrift, 1875.
- Öfverensstämmer Platos sedelära med kristendomen?, 1875.
- Svensk filosofi, I Sv. Tidskr. utg. af Forsell, 1875.
- Anföranden vid Studentmötet 1875, 1875.
- Om ministrarne i den konstitutionella monarkien, I Ups. Univ. Årsskr, 1877.
- Kants, Schleiermachers och Boströms etiska grundtankar, I Upsala Univ. Årsskrift, 1877.
- Om subjektivt och objektivt betraktelsesätt i filosofien, I Upsala Univ. Årsskrift, 1877.
- Om naturens lif, I Upsala Univ. Årsskrift, 1878.
- Är det sköna rent?, I Uppsala Univ. Årsskrift, 1878.
- Om bestämmelsegrunders valbarhet, I Uppsala Univ. Årsskrift, 1878.
- Om det inre och det yttre, I Uppsala Univ. Årsskrift, 1879.
- Hvad är det högsta i historien?, I Uppsala Univ. Årsskrift, 1881.
- Om logikens uppgift, I Uppsala Univ. Årsskrift, 1882.
- Om personlig storhet, I Uppsala Univ. Årsskrift, 1882.
- Förord till Spencer, Utvecklingsläran öfvers. af V. Pfeiff, 1883.
- Tal vid kyrkomötet, jämte motioner vid samma möte, I kyrkomötets protokoll med bilagor, 1883.
- Om andlig frihet, I Upsala Univ. Årsskrift, 1883.
- Om grundformerna i logiken I, I Upsala Univ. Årsskrift, 1883.
- Om grundformerna i logiken II, I Upsala Univ. Årsskrift, 1884.
- Om fosterlandskärleken, I Upsala Univ. Årsskrift, 1885.
- Om positiv och negativ lagbestämdhet, I Upsala Univ. Årsskrift, 1887.
- Några tankar om människan och samhället, I Upsala Univ. Årsskrift, 1887.
- Inbjudningsskrift vid universitetsbyggnadens invigning, 1887.
- Tal af Rektor vid invigningen af nya universitetshuset, Upsala den 17 maj 1887, Akademiska boktryckeriet, Edv. Berglin, Upsala 1888.
- Om brytningspunkten i vår tids filosofi, I Upsala Univ. Årsskrift, 1888.
- Om världens relativitet, I Upsala Univ. Årsskrift, 1889.
- Om det inre lifvet, I Upsala Univ. Årsskrift, 1893.
- Om moralisk förpliktelse och tillåtelse, Föreläsning, Refererad i Sv. Dagbladet 3 nov, 1894.
- Om filosofiens metod enligt Boströms åsikt, I festskriften till Boströms minne, 1897.
- Om den etiska seden, I Hum. Vetenskapssamfundets i Upsala skrifter, 1897.
- Den tragiska konflikten i Sofokles' Antigone, I Vårt Land 25 jan, 1899.
- Till Sigurd Ribbings minne, I Stockholms Dagblad 26 febr. 1899.
- Till Axel Nyblaeus' minne, I Stockholms Dagblad 5 mars. 1899.
- Om språkundervisning inom de humanistiska läroverken, I Pedag. Tidskr. 1900.
- Till Christofter Jacob Boströms minne, I Stockholms Dagblad den 22 mars 1906, I ny upplaga af förf. genomsedd, Smärre skrifter utgifna af Boströmsförbundet. N:o IV. 1909.
Utmärkelser
- Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 1 december 1893.[9]
- Riddare med briljanter av Nordstjärneorden,[9] 1877.
- Kommendör av första klassen av Norska Sankt Olavs orden, senast 1915.[9]
- Kommendör av första klassen av Sachsen-Weimarska Vita falkens orden, senast 1915.[9]
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Sahlin, Carl Yngve Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
Noter
- ^ [a b c d e f] C Yngve Sahlin, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Fröskogs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13135/C/5 (1820-1850), bildid: C0045660_00019, sida 17, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 9 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Fornåsa kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00082/C/10 (1916-1943), bildid: F0004663_00121, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 9 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Sahlin, Carl Yngve, Svenskagravar.se, läs online, läst: 26 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, 105545795X7749153-1, läst: 6 februari 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Nordenfelt (Nordenfeldt), släkt, läst: 11 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13254/C I/12 (1862-1872), bildid: 00106225_00032, sida 29, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 26 maj 2019, ”213,,19,...Enar Wilhelm”.[källa från Wikidata]
- ^ Sahlin, Karl (Carl) Yngve i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
- ^ [a b c d] Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915
Vidare läsning
- Nordin, Svante: C Yngve Sahlin i Svenskt biografiskt lexikon (2000-2002)
Litteratur
- Ärkebiskop Nathan Söderbloms tal vid C. Y. Sahlins jordfästning i Uppsala domkyrka 3 juni 1917.
- Eugène Schwartz, Karl Yngve Sahlin, skrift av Eugène Schwartz utgiven av Boströmsförbundet, 1909.
Företrädare: Carl Johan Hill | Inspektor för Kalmar nation i Lund 1862–1864 | Efterträdare: Carl Wilhelm Linder |
Företrädare: Mortimer Agardh | Inspektor för Wermlands nation i Lund 1862–1864 | Efterträdare: Wilhelm Flensburg |
Företrädare: Fredrik Emil Sundevall | Inspektor för Gästrike-Hälsinge nation 1875–1894 | Efterträdare: Hugo Blomberg |
Företrädare: Herman Ludvig Rydin | Uppsala universitets rektor 1876–1889 | Efterträdare: Per Hedenius |
Företrädare: Sigurd Ribbing | Inspektor för Värmlands nation i Uppsala 1885–1894 | Efterträdare: Per Adolf Geijer |
|