Första urtima riksdagen 1905


Första urtima riksdagen 1905
Tvåkammarriksdag
Stockholm
Riksdagens varaktighet
20 juni 1905–3 augusti 1905
(44 dagar)
◄ 19051905 ►
Redigera Wikidata
Oscar II öppnar urtima riksdagen den 21 juni 1905.

Första urtima riksdagen 1905 ägde rum i Stockholm. Riksdagen tillkallades med anledning av att norska stortinget den 7 juni hade förklarat den svensk-norska unionen upplöst.

Riksdagens kamrar sammanträdde i riksdagshuset den 20 juni 1905. Riksdagsarbetet inleddes ceremoniellt genom riksdagens högtidliga öppnande i rikssalen på Stockholms slott den 21 juni. Första kammarens talman var Gustaf Sparre (oberoende), andra kammarens talman var Axel Swartling (Lantmannapartiet). Riksdagen avslutades den 3 augusti 1905.[1]

Krav på Norge

Riksdagen tillsatte ett särskilt utskott bestående av de främsta männen ur alla partier, med Christian Lundeberg som ordförande. Utskottet uppställde de krav från svensk sida som Norge hade att uppfylla för att unionen skulle kunna avvecklas på fredlig väg.[2]

Dessa krav gjorde riksdagen till sina. Det första villkoret var att det norska folket genom allmän folkomröstning skulle tillkännage sin önskan angående unionens vara eller icke vara. Om det då visade sig att nationen allmänt önskade unionens upplösning, borde man undanröja sådana åtgärder som kunde innebära framtida fredshot från det ena landet mot det andra.[2] Alltså skulle på vardera sidan om sydligaste delen av gränslinjen mellan de båda rikena fastställas en neutral zon, inom vilken inga militära operationer fick företas. De gränsfästningar som norrmännen på senare åren uppfört skulle demoleras och nya sådana befästningar inte få uppföras. Framtida tvister mellan rikena skulle i allmänhet avgöras genom skiljedom. Ett ytterligare villkor var att den rätt de svenska samerna vid den tiden hade att med sina renar årligen flytta över gränsen till Norge, skulle otvetydigt fastslås även för framtiden.[2]

Referenser

  1. ^ Riksdagsbeslutet vid första urtima riksdagen 1905.
  2. ^ [a b c] Grimberg, Carl. ”317 (Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/9/0319.html. Läst 23 juni 2023. 
v  r
Svenska riksdagar
Medeltiden
(herredagsmöten (urval)
Sveriges lilla riksvapen
Reformationstiden
(de första ståndsriksdagarna)
Stormaktstiden
(fr.o.m. 1617 års riksdagsordning)
Frihetstiden
(fr.o.m. 1723 års riksdagsordning)
Gustavianska tiden
(fr.o.m. 1772 års regeringsform)
De sista ståndsriksdagarna
(fr.o.m. 1809 års regeringsform)
Tvåkammarriksdagen
(fastställt i
1866 års riksdagsordning)
1867 1868 1869 1870 1871 (lagtima) 1871 (urtima) 1872 1873 1874 1875 1876 1877 1878 1879 1880 1881 1882 1883 1884 1885 1886 1887 (A) 1887 (B) 1888 1889 1890 1891 1892 (lagtima) 1892 (urtima) 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 (lagtima) 1905 (första urtima) 1905 (andra urtima) 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 (A) 1914 (B) 1915 1916 1917 1918 (lagtima) 1918 (urtima) 1919 (lagtima) 1919 (urtima) 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 (lagtima) 1939 (urtima) 1940 (lagtima) 1940 (urtima) 1941 1942 1943 1944 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 (A) 1958 (B) 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970
Enkammarriksdagen
(fastställt i
1974 års regeringsform
och riksdagsordning)