Jules Champfleury

Jules François Felix Fleury-Husson, mest känd under pseudonymen Jules Champfleury, född 10 september 1821 i Laon och död 6 december 1889, var en fransk författare och konsthistoriker.

Som romanförfattare anslöt sig Champfleury till den under mitten av 1800-talet rådande realismen i fransk litteratur och blev dess mest bemärkte företrädare. Bland hans romaner märks Chien-Caillou (1847), Les souffrances du professeur Delteil (1853), Les bourgeois de Molinchart (1855), samt Le violon de faïence (1862).

Bland Champfleurys konst- och litteraturhistoriska produktion märks Le frères Le Nain (1852, ny upplaga 1862), Le réalisme (1857), Histoires de faïences patriotiques sous la révolution (1866).

Källor

  • Svensk uppslagsbok. Lund 1930.

Externa länkar

  • Fleury-Husson, Jules i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 19675620 • LCCN: n50007845 • ISNI: 0000 0001 2122 9275 • GND: 118669060 • Libris XL: wt7943xf0ldw05v Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag. • SUDOC: 027395286 • BNF: cb11895986s (data) • BIBSYS: 90404234 • NLA: 35089543 • NDL: 00766744 • NKC: mub2011627208 • ICCU: CFIV074435 • BNE: XX959093 • CiNii: DA02765552 • CANTIC: a11567478