Kvinnofrågan

Kvinnofrågan, äldre stavning qvinnofrågan, var under 1800-talet och början av 1900-talet den övergripande termen för den första vågens feminism; frågor rörande kvinnans myndighet, utbildning, förvärvsarbete och rösträtt, samt om kvinnans ställning i och utanför hemmet och om kvinnans ”natur”. Dessa frågor uppkom i samband med den genomgripande samhällsomvandling som följde med industrialiseringen under 1800-talet. "Kvinnofrågan" (engelska: The Woman Question, tyska: Die Frauenfrage) var en brännande fråga i alla västerländska länder vid denna tid.[1][2][3]

I Sverige började termen användas i offentliga sammanhang under 1880-talet då den så kallade sedlighetsdebatten fördes i tidningar, böcker och på teatrarna.[4][5]. Termen kvinnofrågan används än idag som ett övergripande begrepp i diskussioner om kvinnans ekonomiska, sociala och politiska jämställdhet med mannen.

Se även

Referenser

  • Gunnar Qvist, Kvinnofrågan i Sverige 1809-1846 : studier rörande kvinnans näringsfrihet inom de borgerliga yrkena, Göteborgs universitet, 1960
  • Ulla Wikander & Ulla Manns (red), Det evigt kvinnliga: En historia om förändring, Studentlitteratur, 2001. ISBN 91-44-01586-0
  • Ronny Ambjörnsson, Ellen Key – en euroropeisk intellektuell, Bonniers, 2012. ISBN 9789100113490
  • The Victorian Age; The Woman Question, The Norton Anthology of English Literature Läst 2014-10-23

Noter

  1. ^ Qvist,1960, sid 7-10
  2. ^ Kvinnofrågan, Nationalencyklopedin
  3. ^ The Woman Question, The Norton Anthology of English Literature.
  4. ^ Wikander & Manns, 2001, sid 17
  5. ^ Ambjörnsson, 2012, sid 280- 281