Slaget vid Kauhajoki
| Slaget vid Kauhajoki | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Finska kriget | |||||||
 Björneborgarnas anfall vid Kauhajoki, av Magnus Adlercreutz. | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Sverige |  Tsarryssland | ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
| Georg Carl von Döbeln |  Dmitri Dmitrijevitš Šepelev | ||||||
| Styrka | |||||||
| 2 200–2 300[1][2] | 1 150[1] | ||||||
| Förluster | |||||||
| 57–67, varav 10–20 döda[1][3] | 119–250 döda 30–200 sårade[1][3] | ||||||
| |||||
Slaget vid Kauhajoki var ett slag under finska kriget 1808–1809. Slaget stod mellan svenska och ryska styrkor den 10 augusti 1808 vid Kauhajoki.
Bakgrund
Efter segern i slaget vid Lappo kunde den svenska offensiven fortsätta söderut. Men svenskarna blev stillastående som ett resultat av lågt initiativ och långsamma rörelser. Snart förflyttades dock en styrka under befäl av Carl von Otter söderut, där han bland annat segrade i slaget vid Samelinlakso. Snart blev han dock tillsammans med Johan Fredrik Eek överfallen i slaget vid Parjakanneva, efter vilket de återförenades med Georg Carl von Döbeln. Därefter förbereddes ett försvar vid Kauhajoki.
Slaget
Vid Kauhajoki anföll han en överlägsen rysk styrka och tvingade dem till reträtt. Än en gång berättar legenden om hans heta temperament och kalla mod. Efter att han bevittnat den ryska råheten mot civilbefolkningen och bönderna i Kauhajoki utförde von Döbeln och hans mannar ett stordåd i slaget som följde. Ett ögonvittne sa: "Det genomfördes som på en övningsexercis". När ryssarna kom genom den första linjen hoppade von Döbeln upp på en milsten som fanns bredvid honom. Han ropade till ryssarna: "Spring till helvetet, ni fördömde, och erhåll er belöning! Här står jag och här skall jag falla! Här ser ni mitt monument!".
Slagskeden
-
Första skedet i slaget vid Kauhajoki. -
Andra skedet i slaget vid Kauhajoki.
Källor
Noter
- ^ [a b c d e] Ruismäki 2008, s. 7–8
- ^ Ruismäki 1987, s. 395
- ^ [a b] Ruismäki 1987, s. 398
Tryckta källor
- Alanen, Aulis J.: Etelä-Pohjanmaan historia IV. 1. : Isostavihasta Suomen sotaan 1700–1809. Vasa: Etelä-Pohjanmaan Historiatoimikunta, 1948 (näköispainos 1987).
- Alanen, Aulis J.: Eteläpohjalaisia taisteluissa 1. Keuru: Otava, 1980. ISBN 951-1-05953-X.
- Lappalainen, Jussi T; Ericson Wolke, Lars; Pylkkänen, Ali: Suomen sodan historia 1808–1809. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Karttakeskus, 2008. ISBN 978-952-222-018-9.
- Petander, C–B.J.: Pohjanmaan Rykmentti 1626 – 1809 (Tiivistelmä ev.luutn. evp. C–B.J. Petanderin laajasta ruotsinkielisestä Kuninkaallisen Pohjanmaan rykmentin historiasta. Tiivistelmän on laatinut ev.luutn.evp. Stig Roudasmaa). Etelä-Pohjanmaan Sotaveteraanipiiri.
- Ruismäki, Liisa: Kauhajoen historia: esihistoriasta vuoteen 1918. Jyväskylä: Kauhajoen kunta ja seurakunta, 1987. ISBN 951-99888-2-3.
- Ruismäki, Liisa: ”Karttoja Kauhajoen taisteluista 1808”, Kauhajoen Joulu 2008. Kauhajoki: Kauhajoki-Seura ry, 2008. ISSN 1458-4239.
