Slaget vid Rajovka

Slaget vid Rajovka
Del av stora nordiska kriget
Ägde rum 10 september 1708
Plats Rajovka, utanför Smolensk i Ryssland
Resultat Svensk seger
Stridande
Sverige Sverige Ryssland Ryssland
Befälhavare och ledare
Sverige Karl XII Ryssland Rudolf Friedrich Bauer[1]
Styrka
ca 2,400 man ca 8,000 man (12 dragonregementen uppdelade i 3 brigader)[1]
Förluster
39 döda
67 sårade
75 saknade
+kosacker och kalmucker[1]
v • r
Stora nordiska kriget
Riga I – Jungfernhof – Varja – Pühhajoggi pass – Narva I – Düna – Rappin – Rauge – Errastfer – Peipus – Hummelshof – Embach – Wesenberg I – Dorpat – Narva II – Wesenberg II – Riga II – Pärnu – Reval – Ösel
Danska krigsskådeplatsen (1700–1712)
Reinbeck – Tönning I – Humlebæk – Köge bukt – Fladestrand – Møn – Tönning II – Skagerrak – Lindesnes – Femer bält
Ingermanland och Ryssland (1701–1710)
Petsjory – Archangelsk – Ladoga – Nöteborg – Nyenskans – Nevas mynning – Systerbäck – Petersburg – Viborg I – Vinna – Neva – Koporje – Kolkanpää – Viborg II – Kexholm
Litauiska krigsskådeplatsen (1702–1706)
Schauden – Tryškiai – Dersunisjki – Vilna – Saladen – Jakobstadt – Gemauerthof – Mitau – Grodno I – Alytus – Olkieniki – Nieśwież – Kletsk – Lachowicze
Polska fälttåget (1702–1706)
Kliszów – Piotrków – Krakow – Rawa – Janiski – Pułtusk – Wladislawa – Thorn – Chybice – Lautenburg – Posen – Lemberg – Warszawa – Punitz – Skuodas – Oderbeltsch – Tillendorf – Cissowa – Rakowitz – Praga – Fraustadt – Kalisch – Elbing
Ryska fälttåget (1708–1709)
Grodno II – Holowczyn – Malatitze – Rajovka – Lesna – Starodub – Desna – Baturyn – Koniecpol – Veprik – Oposjnja – Krasnokutsk–Gorodnoje – Lachowcami – Sokolki – Oposjnja II – Staryje Senzjary – Poltava Borgå – Hogland – Landsbro – Pälkäne – Helsingfors – Storkyro – Hangö udd – Kajaneborg – Föglöfjärden Fjälkinge – Helsingborg
Tyska krigsskådeplatsen (1710–1716)
Lübow – Stralsund I – Greifswalder Bodden I – Stade – Westtief – Rügen I – Damgarten – Gadebusch – Altona – Hollingsted – Stettin – Wismar – Rügen II – Peenemünde – Stralsund II – Greifswalder Bodden II – Stresow – Jasmund
Osmanska riket (1710–1713)
Prut – Bender
Norska fälttågen (1716–1718)
Høland – Kristiania – Moss I – Akershus fästning – Gjellebekk – Harestua – Norderhov – Nordkleiva – Moss II – Svinesund – Styrsö – Fredrikshald I – Idefjorden – Trondheim – Fredrikshald II
Svenska krigsskådeplatsen (1716–1721)
Dynekilen – Strömstad – Striderna vid Göta älv (Nya Varvet I – Marstrand – Nya Älvsborg – Nya Varvet II) – Rysshärjningarna (Gävle – Stäket – Selånger)
Fördrag
Freden i Traventhal – Freden i Warszawa – Freden i Altranstädt – Kapitulationen vid Perevolotjna – Frederna i Stockholm – Freden i Frederiksborg – Freden i Nystad
Fördrag

Slaget vid Rajovka var en skärmytsling den 10 september 1708 mellan Sverige och Ryssland under det stora nordiska kriget. Karl XII:s häst blev skjuten under denna drabbning. [2]

Bakgrund

Den 1 september 1708 begravdes de stupade från slaget vid Malatitze ifrån föregående dag. Slaget hade resulterat i en svensk seger över ryska trupper under Michail Golitsyn. Den svenska armén bröt upp den 2 september och den 3 september förlade Karl XII ett högkvarter i staden Volovniki. Den svenska armén led av livsmedelsbrist. Man skickade ut spanare under fältmarskalk Carl Gustaf Rehnskiöld och Axel Gyllenkrok att se den ryska arméns ställning vid Dobroje. Men tsar Peters armé hade redan lämnat platsen.

Efter några dagsmarscher till kom man till staden Milekikova. Därifrån bröt den svenska armén upp den 10 september och marscherade norrut.[3]

Drabbningen

Under hela denna marsch blev den svenska armén attackerad dagligen av ryska förband. Efter den svenska arméns uppbrott drabbade Karl XII tillsammans med Östgöta kavalleriregemente samman mot stora ryska kavalleristyrkor.[1] Den svenske kungens häst blev skjuten och blev inringad av ryska trupper. Men kungen lyckades att ta sig upp på den just stupade generaladjutanten Thure Hårds häst.[3] Men nöd och näppe lyckades han förena sig med inkommande Norra skånska kavalleriregementet som kunde trycka tillbaka de ryska förbanden.[1]

Följder

Dagen efter drabbningen, den 11 september satte kungen upp ett högkvarter vid byarna Tatarsk och Starycze, omkring 30 mil från Moskva. Där var man till den 15 september. Den svenska armén led av kraftig livsmedelsnöd. Man beslöt att avbryta marschen mot Moskva och söka sig söderut, till Ukraina.

Svenska regementen med slaget som segernamn

Referenser

  1. ^ [a b c d e] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140203063914/http://www.karlxii.se/?p=305. Läst 30 september 2007. 
  2. ^ Bengt Liljegren, Karl XII: En biografi. (2000) Lund, Historiska media. Sidan 159. ISBN 91-85377-14-7
  3. ^ [a b] Peter From, Katastrofen vid Poltava (2007) Lund, Historiska media. Sidan 198.
v • r
Karl XII
Stora livshändelser
Holsteinska raseriet · Stora nordiska kriget · Vistelsen i Bender (Kalabaliken i Bender) · Ritten från Pitești till Stralsund
Fälttåg
Krigsutbrottet
Polska fälttåget
Ryska fälttåget
Pommern
Stralsund · Stresow
Norska fälttågen
Första norska fälttåget · Høland · Kristiania · Akershus fästning · Fredrikshald · Andra norska fälttåget · Fredrikstens fästning
Eftermäle
Relaterat
Benjamin Dyster · Brandklipparen · Karl XII:s fickur · Karl XII:s gunghäst · Karl XII-huset · Karl XII:s torg · Kulknappen · Marcia Carolus Rex · Pompe