Sopsamlare

Sopsamlare i Jakarta, Indonesien.

En sopsamlare är en person som samlar sopor som går att återanvända eller återvinna som de nyttjar för personlig konsumtion eller säljer.[1][2][3] Det finns miljontals sopsamlare globalt, mestadels i utvecklingsländer, men också allt mer i utvecklade länder.[4][2] Det förekommer att sopsamlare är anställda eller anlitade av andra.[5]

Olika former av sopsamlande har praktiserats sedan antiken, men det moderna sopsamlandet växte fram efter industrialiseringen under 1800-talet.[6] Över det senaste halvseklet, har sopsamlande som fenomen vuxit kraftigt till följd av en allt snabbare urbanisering och en växande global handel med skräp.[7]

I utvecklade länder

I utvecklade länder förekommer sopsamlare som är formellt anställda, eller som aktivister, och lämnar då vanligen sitt skräp till en återvinningscentral eller dylikt.[8][9]

Bilder

  • En ung man i Uganda plockar sopor på en soptipp. På grund av platsen och förhållandena finns en hög risk att bli sjuk eller skadad om man tvingas plocka skräp på det här viset.
    En ung man i Uganda plockar sopor på en soptipp. På grund av platsen och förhållandena finns en hög risk att bli sjuk eller skadad om man tvingas plocka skräp på det här viset.
  • En kvinna i Hong Kong häller vatten på papper hon samlat för att öka dess vikt för att kunna öka sin profit.
    En kvinna i Hong Kong häller vatten på papper hon samlat för att öka dess vikt för att kunna öka sin profit.
  • En barnarbetare som plockar sopor i Indonesien (2004).
    En barnarbetare som plockar sopor i Indonesien (2004).
  • En barnarbetare som plockar sopor på en soptipp i Kambodia (2006).
    En barnarbetare som plockar sopor på en soptipp i Kambodia (2006).

Se även

  • Globalisering
  • Konsumism
  • Urbansociologi

Referenser

  1. ^ Srinivas, Hari. ”Solid Waste Management: Glossary”. The Global Development Research Center. http://www.gdrc.org/uem/waste/swm-glossary.html. Läst 13 november 2011. 
  2. ^ [a b] Louise Gårdemyr (7 juni 2018). ”"Vi skräpplockare är människor med tankar, känslor och drömmar."”. OmVärlden. https://www.omvarlden.se/intervjuer/vi-skrapplockare-ar-manniskor-med-tankar-kanslor-och-drommar. Läst 27 november 2023. 
  3. ^ Sällström, Sara; [email protected] (14 november 2023). ”Här är åtgärderna som kan få bort plastskräpet”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/har-ar-atgarderna-som-kan-fa-bort-plastskrapet. Läst 27 november 2023. 
  4. ^ Gowan, Teresa (1997). ”American Untouchables: Homeless Scavengers in San Francisco's Underground Economy”. International Journal of Sociology and Social Policy 17 (3/4): sid. 159–190. doi:10.1108/eb013304. 
  5. ^ ”Intervju 2018 skrap makene ngoroma tanzania”. web.archive.org. 26 februari 2021. Arkiverad från originalet den 26 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210226161244/https://www.omvarlden.se/Intervju/2018/skrap-makene-ngoroma-tanzania/. Läst 27 november 2023. 
  6. ^ Martin, Medina (2007). The World's Scavengers: Salvaging for Sustainable Consumption and Production. New York: Altamira Press 
  7. ^ Wilson, D. C., Velis, C., Cheeseman, C. (2005). Role of informal sector in recycling in waste management in developing countries. London: Department of Civil and Environmental Engineering, Centre for Environmental control and Waste Management 
  8. ^ ”Skräpet tar över parken”. Svenska dagbladet. 15 maj 2006. Läst 27 november 2023. 
  9. ^ Anna Westin, Silvia (16 februari 2016). ”Skräpplockare snart i farten igen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/arets-skrapplockare-snart-i-farten-igen. Läst 27 november 2023.