Tp

För andra betydelser, se TP.
Tp
Tp 3508 Skara 01.06.00.jpg
Tp 3508 i Skara år 2000
FordonstypLok
Tillverkningsår1953-54
Byggt antal25
TillverkareTyskland MaK
Sverige AB Svenska Järnvägsverkstäderna
Axelföljd1'C1'
Längd (över buffert)10 700 mm
Spårvidd891 mm
DrivmedelDiesel
TransmissionHydraulisk
Effekt550 kW
Största tillåtna hastighet80 km/h
Tjänstevikt46 t
OperatörerSverige Statens Järnvägar

Tp var ett smalspårigt diesellok byggt i 25 exemplar som användes av Statens Järnvägar (SJ). För att ersätta ångloken på de smalspåriga privatbanor SJ tagit över köptes 1953 20 diesellok från Maschinenbau Kiel, senare byggdes fem till på licens av Svenska Järnvägsverkstäderna.

Under sextiotalet breddades delar smalspårsbanorna till normalspår, medan andra delar lades ner, och SJ fick fler Tp än man behövde. Femton lok byggdes då om till normalspår och fick Littera T23. Av de kvarvarande skrotades sex lok på 70-talet, medan de övriga fyra var kvar i trafik till in på 80-talet. För att underlätta sammankoppling med normalspåriga vagnar som stod på överföringsvagnar byggdes de två loken i Växjö om med buffertar i anpassad höjd. De fyra sista loken är bevarade på Uppsala-Lenna Järnväg, Anten-Gräfsnäs Järnväg och Skara-Lundsbrunns järnvägar.

Loken var betydligt tyngre än många av sina föregångare, och detta ledde ibland till tågurspårningar och till kraftigt rälsslitage. Vissa banor var för klent byggda för loken, och som en följd utfördes trafiken med ånglok något längre på dessa banor. Ett av de tydligaste exemplen på detta var sträckan (Växjö-)Brittatorp-Oskarshamn på de före detta järnvägarna Växjö-Åseda-Hultsfreds Järnväg), Östra Värends Järnväg, Ruda–Älghults Järnväg samt Ruda-Oskarshamns Järnväg där kraftiga ånglok blev kvar i linjetrafik fram till 1963. Under lokens aktiva karriärer hann de trafikera bland annat Roslagsbanan, f.d. Västergötland-Göteborgs Järnvägar, smalspåren kring Kalmar (f.d Kalmar-Berga Järnväg och Kalmar-Torsås Järnväg) och Hultsfred (f.d. Växjö-Åseda-Hultsfreds Järnväg och Norsholm-Västervik-Hultsfreds Järnvägar) samt f.d. Ölands Järnvägar. Ett kort gästspel på Nordmark-Klarälvens Järnvägar blev det också för Tp 3500, när spåret på sträckan Uddeholm-Deje revs upp 1990–1991.

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Tp-lok.
    Bilder & media
  • Jarnvag.net om Tp
v  r
Svenska fordonstyper på järnväg
Ellok
141  142  143  161  185  193  241  242  441  Bg  Bk  Br  Bs  Bt  D  Da  Dm  Dm3  El13  El16  Ha  Hb  Hc  Hd  Hg  Hg2  Iore  Ma  Mb  Mg  Oa  Ob  Oc  Od  Oe  Of  Of2  Of3  Pa  Pb  Qa  Qb  Ra  Rb  Rc  Rd  Re  Rm  Rz  Ua  Ub  Uc  Ud  Ue  Uf  Öa  Öb  Öc  Öd 
Ellok 891 mm
Bap  Bbp  Bcp  Bdp
Diesellok
261  921  941  942  Di3  Di8  G 1206  T21  T22  T23  T31  T41  T42  T43  T44  T45  T46  T51  T66  T68  Tb  Tc  Td  TME  TMX  TMY  TMZ  V3  V4  V5  V10  V11  Zs  Zö  Z3  Z4  Z5  Z65  Z66  Z67  Z68  Z70/Z71
Diesellok 891 mm
Tp  T2p  Z4p  Z6p
Ånglok
A (1863)  A (1906)  A2  A/A2/A3/A5  B (1856)  B (1909)  Ba/OKc  B2  B3  B4  Cc  C3  D/Da/Db  E/E2  E3/E4  E6  E8  E9  E10  F (1863)  F (1914)  Ga/G2/G3  G4  G5/Gb  G6/Gb2  G7  G8/G9  G10/N3  G11  H/OKa/A3  H3/A6/A7  H3s/A8  Kd  M3s/E11  M/Ma/Mb/Mc/Md  M3/E12  M3a  M3b  M3t  N/Na  Na (TGOJ)  N2  N3  Sa  S1  S2/Sb  Ta/Tb/B5  Y3/S10  Y3a  Åt 
Ånglok 891 mm
Gp  Stortyskarna
Elmotorvagnar
C10  C16  X1  X2  X2K  X3  X5  X6  X7  X8  X9  X10  X11  X12  X14  X15  X16  X17  X20-X23  X31  X32  X40  X50-X55  X60  X61  X62  X74  X420  ER1  Zefiro Express
Elmotorvagnar 891 mm
X2p  X3p  X4p  X7p  X9p  X10p  X15p
Dieselmotorvagnar
Yo1  Y1  Y2  Y3  Y4  Y6  Y7  Y8  Y31  Y32  Y41
Fordon för spårvidd 1067 mm
Z4t  YCo4t  YBo5t
Dieselmotorvagnar 891 mm
Yp/Yop/Yo1p  YCo4p   YCo5p